Avdelare

07-01-14

Ökat förtroende för börs-företagen men fortsatt lågt förtroende för ersättningar

Allmänhetens förtroende för att börsbolagen sköts i alla ägares intresse har förbättrats från svagt negativ till svagt positiv. Ett svagare förtroende för hanteringen av ersättningar till bolagsledningarna kvarstår.

På kapitalmarknaden är förtroendet för bolagsstyrningen starkt. Men det har minskat något bland styrelseordförande och VD-ar i börsbolagen.

Detta framgår av den s k Kodbarometern som genomförts hösten 2005 och hösten 2006 och nu presenteras av Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning.

Allmänhetens förtroende för hur bolagen sköts samvarierar med om man själv äger aktier:

Förtroendet för att de svenska börsbolagen sköts i den aktiesparande allmänhetens intresse är svagt positivt i flertalet undersökta avseenden hos samtliga undersökta delgrupper.

Från 2005 till 2006 har en väsentlig förbättring skett i alla avseenden utom hanteringen av bolagsledningarnas ersättningar.

Vad gäller hanteringen av bolagsledningarnas ersättningar är förtroendet väsentligt svagare

I samtliga avseenden skiljer sig attityderna beroende på graden av aktivitet som aktiesparare. De som själva äger aktier ha en mer positiv syn på bolagens skötsel.

Attityderna till sättet att hantera ersättningar till bolagens ledningar är i stort sett lika negativa i samtliga delgrupper.

På kapitalmarknaden är förtroendet för skötseln av börsbolagen starkare än bland allmänheten:

Förtroendet för bolagsstyrningen i svenska börsbolag starkt, både i absoluta termer och i jämförelse med andra länder.

Dock finns tendenser till försämring av förtroendet från 2005 till 2006, mest påtagligt hos ägare men också märkbart bland SO/VD i de större bolag som omfattas av bolagsstyrningskoden.

Inställningen till kodens betydelse för svensk bolagsstyrning och för bolagen och deras riskkapitalförsörjning är avvaktande, dock klart på den positiva sidan. Här finns tydliga tendenser till positiv förändring från 2005 till 2006.

- Det är glädjande att allmänhetens förtroende har stärkts. Men de ersättningar till bolagsledningar som större ägare och styrelser finner befogade behöver man vinna acceptans för hos en bredare krets, konstaterar Per Lekvall, sekreterare i Bolagsstyrningskollegiet.

- Det är en varningssignal att företrädare för de stora bolagen själva i ökande utsträckning tvekar om omvärldens förtroende för svensk bolagsstyrning. Insikten om behovet av självreglering ökar samtidigt. Samtliga förändringstendenser är dock svaga, och ytterligare mätningar krävs innan några säkra slutsatser kan dras, säger Lekvall.

Kodbarometern utgör en regelbundet återkommande undersökning av attityder till koden och svensk bolagsstyrning. Syftet är att mäta uppfyllelsen av kodens övergripande mål att bidra till att höja kvaliteten på svensk bolagsstyrning och därigenom stärka förtroendet för de börsnoterade bolagen.

Kodbarometern består av två delundersökningar, en avseende den svenska allmänheten och en avseende ledande aktörer på kapitalmarknaden. De senare utgörs av styrelseordföranden och verkställande direktörer i kodtillämpande bolag, privata och institutionella ägare på börsen samt rådgivare och ”intermediärer” mellan dessa i form av kapitalförvaltare, analyschefer och corporate finance-chefer.